Logotyp för Historisk kuriosa, HK-bloggen

Allt började i Småland

06 juli, 2018
Bloggen | Butiken | 0 varor
Det var i Småland som svearnas kungar och ärofyllda kämpar levde och verkade. Det var också här flera viktiga slag stod, som inte bara kom att få stor betydelse för Sveriges utan också för Europa. Dessutom var det i Småland, och inte i Turkiet, som den forntida staden Troja låg. I alla fall om man får tro fornforskaren Petter Rudebeck och hans lokalhistoriska forskning på 1600-talet.

Jordhögen vid Hissarlik

I Homeros epos Iliaden och Odysséen beskrivs bronsåldersstaden Troja, där Trojanska kriget utspelar sig. Redan på antiken började man intressera sig för staden. Med tiden blev dock allt fler övertygade om att Troja, liksom kriget, snarare skulle ses som legender än verklighet. Trots det var det många som fortsatte att försöka hitta platsen där staden hade legat. På 1800-talet presenterades en teori om att resterna efter Troja gömde sig under en stor jordhög vid Hissarlik, utanför staden Çanakkale i västra Turkiet.

Avbildning av Troja
Troja enligt den senmedeltida Nürnbergkrönikan (public domain)

Amatörarkeologen Frank Calvert kom genom sin bror, som var brittisk konsul i regionen, över en del av marken som jordhögen låg på. Han började gräva ut högen och ju fler fynd han gjorde desto mer övertygad blev han att detta verkligen var rätt plats. För att få mer resurser började han samarbeta med den tyska affärsmannen Heinrich Schliemann. Han tog över och fortsatte utgrävningen och kunde konstatera att det verkligen gömde sig en stor forntida stad i högen. Senare skull Schliemann också ta åt sig äran för att ha hittat Troja.

Bland biskopar och professorer

Problemet är bara att Troja inte alls låg i nuvarande Turkiet. Staden låg så klart i nuvarande Sverige, närmare bestämt i Småland. I alla fall om man frågar Petter Rudebeck.

Petter föddes i Björskog i Västmanland i en minst sagt framgångsrik familj. Därför har han också hamnat lite i deras skugga. Farfadern var ingen mindre än Johannes Rudbeckius, biskop i Västerås och ”en av de viktigaste enskilda personerna i Sveriges historia” med Göran Häggs ord. Farbrodern Olof Rudbeck d.ä. var rektor vid Uppsala universitet och pionjär inom anatomi, botanik och fornforskning. Bland hans upptäckter finns lymfsystemet. Kusinen Olof Rudbeck d.y. mer eller mindre införde ornitologin i Sverige och inspirerade Carl von Linné att skapa en systematik över alla växter. Fadern Paul adlades 1675 med namnet Rudebeck. Han var bland annat assessor i Göta hovrätt och häradshövding i flera av Kronobergs läns härader.

Vem skulle inte känna lite ångest inför intellektuella samtal under släktmiddagar med sådana personer? Petter Rudebeck gjorde i alla fall sitt bästa för att matcha släktingarna. Han var först regementskvartermästare vid Kronobergs regemente men tog sedan över Huseby bruk tillsammans med sin bror Paul. Tillsammans rustade de upp det då förfallna bruket och blev framgångsrika i sina affärer. Petter stannade kvar som brukspatron på bruket fram till sin död 1710. Det var också lämningarna där, på brukets och grannfastigheternas marker, som skulle komma att bli centrala i hans historiska forskning.

Troja i Småland

Farbrodern Olofs kanske mest kända verk är Atlantica, där han försöker förlägga civilisationernas vagga Atlantis i Uppland. Arbetet med detta hade redan påbörjats när Petter Rudebeck studerade vid Uppsala universitet och det kom troligtvis att påverka honom djupt. Däremot skulle han senare kritisera farbrodern för hans slutsatser att civilisationernas vagga hade varit i Uppland. Detta var ju uppenbarligen galet; det var ju i Småland den skulle finnas.

Ungefär tre mil söder om Huseby bruk, vid Ryd, hittade Petter en plats med ett intressant namn: Tröjemåla. Nästan precis som Troja. Än bättre var att det faktiskt fanns en forntida skans här i närheten, Hönshylte skans. Detta kunde väl ändå inte bara ha varit en slump? Namnet Troja var ju uppenbarligen också svenskt. Staden omgavs nämligen av skyddsvallar på ett sätt som liknar hur en tröja omger kroppen.

Borgen ligger på ett näs och består av två kullar som är ett tiotal meter stora och omgivna av vallgravar. Den har inte blivit utgrävd men anses i dag vara från 1300-talet. Enligt Petter Rudebeck däremot hade borgen byggts av självaste Oden, som var kung i Småland. Sin kungsgård hade han haft i Asa socken, som ligger omkring 5 mil norr om bruket. Här finns fortfarande en hög, Blothögen eller Odens hög, som ska vara Odens viloplats.

Teckning föreställande Blothögen med Asagård i bakgrunden
Blothögen eller Odens hög i Asa socken, teckning från början av 1800-talet, ritad av Johan Gustaf Liljegren (public domain)

Småland – en ärofylld plats

I en form av sällan skådad lokalpatriotism skulle Petter Rudebeck snart placera flera världshistoriska händelser till Småland. Vetlanda hade tidigare hetat Vitala, centralplatsen i kung Eriks stora rike. Det var härifrån som han koloniserade Danmark och under gatorna ska man kunna hitta spår efter en stor stad. England har fått sitt namn efter Angelstad socken i västra Småland. Det var människor härifrån som utvandrade till de Brittiska öarna. Deras grannar, från Långaryd, valde att utvandra söderut och kom att kallas langobarder.

Alla dessa berättelser samlades sedan i manuskriptet Forna Rijdghiöta eller Smålendske Antiqviteter med dess Tillhörige Kopparstycken och alle der hoos passerade Historier utur mörkret Upsökte igenfundne afritade och Sammanskrefne aff Petter Rudebeck Anno 1693, som inte nådde tryckpressarna förrän 1997. I denna förnekar han dock att det skulle ha något att göra med en glorifiering av hembygden, han var ju inte alls född där utan kom från Västmanland.

Slagen vid Bråvalla

I några få medeltida källor nämns ett slag vid Bråvalla, som ska ha stått mellan svear och daner, ledda av Sigurd Ring respektive Harald Hildetand. Den sistnämnda dog i slaget, vilket innebar att Sigurd kunde överta kronan också över Danmark. I dag förhåller sig forskare skeptiska till att slaget verkligen ägt rum. Men likväl spekuleras det fortfarande på sina håll om var slaget ska ha stått. En plats som föreslagits är intill Norrköping vid Bråvallaviken. Men Petter tyckte att det var betydligt rimligare att slaget i själva verket stod på hans egna marker vid Huseby. Här finns bland annat ett gravfält, som numera går under namnet Bråvalla hed.

Karta över Bråvalla hed, med stridande soldater i nederkant
Utsnitt ur karta över småländska Bråvalla hed i Suecia Antiqua et Hodierna ”där svear och götar utkämpade sina över hela Norden beprisade strider med hunner, cimbrer, danskar, jutar, frieser och andra mäktiga folkslag, med många ännu synliga gravar och minnesmärken över de fallna” (public domain)

Men han nöjde sig inte med att placera bara ett slag här. Några kilometer söder om Husaby bruk ligger byn Hunna. Namnet kommer enligt Petter ifrån ett av de andra slagen på Bråvalla, som stod mellan 40 000 svenska krigare och Attilas hunnerarmé.

Flera andra ortnamn i närheten, såsom Skäggalösa, kommer från ytterligare ett slag. Den dåvarande kungen Alle var tillsammans med Smålands alla vapenbärande män på fälttåg i Norge. Då passade de sluga danskarna på att anfalla. Men kvinnorna, ledda av Blända, tänkte inte acceptera att hembygden skulle hamna i fiendens händer. De samlade mat på Bråvalla och lurade dit danskarna mot löfte att de skulle få gifta sig med dem. När danskarna kom hade kvinnorna gömt sig, men de passade ändå på att äta maten och dricka sig fulla. Sedan var de en lätt match för de beväpnade kvinnorna.

Sammarbete med Dahlberg

Samtidigt som Petter skrev sin egensinniga Smålandshistoria höll den mångtitlade Erik Dahlberg på med sitt stora planschverk Suecia Antiqua et Hodierna, det forna och nuvarande Sverige. Tanken var att med hjälp av planscher på städer, slott och fornlämningar lyfta upp stormakten Sveriges ståtliga samtid och ärofyllda förflutna. Landets historia stod sig internationellt sett ganska slät mot antikens civilisationer så här gällde det att ta i så mycket det var möjligt. Han kontaktade Petter för att få mer information om Smålands forntid och samarbetet dem emellan verkar ha varit tämligen framgångsrikt. Småland är därför också det landskap som är representerat med flest fornminnen i planschverket.

Flera av Petter Rudebecks idéer letade sig in i Sucian. Därför finns det där en karta över Troj med texten: ”Den af hedenhöös uråldrige staden Troja, som uti Odens tid, efter hans ankomst utur Asien är vorden funderat.” Det finns också planscher på de påstådda gravarna efter Harald Hildetand och hans tappraste krigare Ubbe, samt högarna efter Ladur och Humle. Den senare var hunnerkung. Det finns också fornfynd från Odens hög i Asa socken och från gravfältet Bråvalla hed avbildade. Bland förlagor som aldrig kom med i verket finns en karta över Vallhall, intill ”Waal siön”, ritad av Petter Rudebeck. Även hans bror Paul har målat en bild av götarnas gudar, med bland annat Tor och Oden.

Karta som visar en ö i sjön "Waal siön" som är markerad som "Waalhall"
Petter Rudebecks karta över Valhall (public domain)

Läs mer:
En man mitt i den svenska stormakttidens utkant av Håkan Nordmark (1995)

Dela

Facebook-ikonTwitter-ikon
Skriv utSkriv ut

Kommentarer

Kommentera

Ange ingen personlig information. Kommentarerna förhandsmodereras, så det kan dröja innan de syns här.

Personuppgifter och kakor

Historisk kuriosa hanterar personuppgifter och använder kakor (cookies). Läs mer
Okej