Logotyp för Historisk kuriosa, HK-bloggen

Gustav IV vem då?

23 november, 2018
Bloggen | Butiken | 0 varor
Få kungar har utsatts för lika mycket skvaller och karikatyrer som Gustav IV Adolf. Redan hans själva tillblivelse gav upphov till skämt och tissel och tassel, till och med hos hans egen farmor. Hans efterträdares efterträdare Karl XIV Johan valde istället att förbjuda alla porträtt i Sverige som avbildade Gustav IV Adolf eller någon i hans familj, oavsett om de hängde i en privat eller en offentlig miljö. En stor kampanj genomfördes där medaljer med porträtten drogs in, konstverk förstördes och namnchiffer knackades ner från byggnader.

Skandal i kungafamiljen

Det kunde onekligen ha börjat bättre för Gustav Adolf. Hans föräldrar Gustav III och Sophia Magdalena hade varit trolovade sedan de var barn. De träffades första gången 1766 och gifte sig en knapp månad senare. Till en början ska de två ha varit mycket positivt inställda till varandra. Men det kom snart att bytas ut mot en ömsesidig kyla som varade under många år. Ett av de främsta skälen till det var Gustafs mor Lovisa Ulrika. Hon hade från början varit mycket skeptisk till bröllopet. Det största problemet var att Sophia Magdalena var från Danmark. Allt från Danmark var ju falskt och tölpigt och någon därifrån kunde knappast duga åt hennes son Gustav.

Det dröjde ända till 1775 för bröllopet att fullbordas. Händelsen har kallats den bäst dokumenterade sängkammarepisoden i kungahusets historia. Flera personer runt kungaparet fick vara behjälpliga i medlingen mellan de två och deras ansträngningar. Eftersom det endast var de närmaste som fick tillträde till de stängda rummen var det många utanför som funderade över vad som pågick därinne. Snart började det spridas rykten och i centrum för dem stod hovstallmästare Adolph Fredric Munck, som varit med och hjälpt till. Spekulationerna gällde om han hade gjort lite mer än att bara assistera kungen. Änkedrottningen lät sig övertygas av ryktena och bad Gustav III:s bror hertig Karl att konfrontera Munck. Denne avfärdade det hela med att fråga hertigen om han verkligen trodde på rykten. Drottningen verkade inte bry sig om svaret. Brytningen mellan Gustav III och änkedrottningen varade ända till hennes dödsbädd, då de åtminstone halvhjärtat försonades.

Teckning som antyder att det i själva verket var hovstallmästare Munck som var far till Gustav IV Adolf
Samtida karikatyr av Carl August Ehrensvärd visar hur han tänkte sig att det kunde gått till när Adolf Fredrik Munck hjälpte kungaparet med barnaskapandet (public domain)

Stora förluster

Efter misslyckade försök och missfall fick kungaparet till slut en son som döptes till Gustav Adolf. Efteråt gavs bland andra Munck flera hedersbetygelser av kungaparet för sin hjälpsamhet.

Kronprinsen var tretton år när hans far blev skjuten 1792 och han blev därmed kung med namnet Gustav IV Adolf. Hans farbror hertig Karl fungerade som förmyndare. När han blev myndig 1796 var det en komplicerad tid att vara regent i Sverige. En del adelsmän såg franska revolutionen som ett ideal också för svensk del. Andra ville i stället ha kvar kungen, men kraftigt begränsa hans makt. Det spreds nidbilder av Gustav IV Adolf där hans rådgivare höll honom i koppel eller där kungen hade bakbundna händer och bindel för ögonen.

Själv hyste han ett starkt agg mot Napoleon och startade därför krig mot Frankrike. Även om det var en väl vald tidpunkt i oktober 1805 ledde det till stora förluster för Sverige. Fransmännen invaderade Pommern och Ryssland erövrade Finland.

Teckning föreställande Gustav IV Adolf med riktat svärd mot en väderkvarn
Karikatyr av Per Otto Adelborg föreställande Gustav IV Adolf som Don Quijote i strid mot Napoleon som väderkvarn: ”Han vill nötvändig mäta sig med Napoleon – men England börjar tvista om han är hjelte och vill ej öka Subsidierna” (Museiverket, CC BY 4.0)

Nederlagen gjorde att förtroendet för kungen minskade och till slut avsattes han i en militär statskupp ledd av Carl Johan Adlercreutz. Kungafamiljen landsförvisades och Gustav IV Adolf kom aldrig mer att återse Sverige. Istället blev hertig Karl vald till kung med namnet Karl XIII. I samband med avsättandet spreds mängder med karikatyrer föreställde Gustav IV Adolf. Han framställdes som galen, feg, dum och löjeväckande. När han långt senare skrev sin självbiografi kände han sig tvungen att försvara sig och skrev att han var ”utan skryt sagdt, temligen klok och förståndig”.

Utplånande av minnet efter Gustav IV Adolf

Karl XIII hade inga barn. Därför utsågs den danske Karl August som tronarvinge och adopterades av den nye kungen. Eftersom Karl August snart dog i slaganfall gick istället uppdraget till Jean Baptiste Bernadotte. Han valdes till tronföljare 1810 och kom så småningom att få kunganamnet Karl XIV Johan. Det var också han som låg bakom det så kallade damnatio memoriae, utplånande av minnet, som drabbade Gustav IV Adolf. Detta är det enda exemplet av en sådan företeelse i svensk historia, i alla fall i den systematiska omfattning som skedde. I Frankrike, varifrån Karl Johan härstammade, var tanken däremot inte lika främmande. Napoleon hade försökt få total kontroll över bildkonsten. Däri låg också att förstöra konst föreställande motståndare. För Karl Johans del fanns det en politisk viktig orsak till att utplåna minnet av den tidigare kungen. Gustav IV Adolfs son, Gustav, hade tidigare varit kronprins och kunde därför göra anspråk på kronan i ett senare skede.

I december 1812 utfärdades en förordning som sa att all gemenskap med den före detta kungen, hans fru och deras barn förbjöds. Månaden senare kom ett tillägg som också sa att alla porträtt föreställande kungafamiljen som fanns i såväl privat och offentlig ägo skulle tas ned. Karl Johan var vid den här tiden endast kronprins, men det var ändå han som låg bakom denna förordning.

Drabbad konst

Genast togs alla porträtt av den tidigare kungafamiljen ned från de kungliga slottens väggar. Även en skulpturgrupp gjord av Johan Tobias Sergel som stod i Stockholms slott förstördes på en direkt order av kronprinsen. Den var beställd av Gustav III och hade ett ganska märkligt motiv på Gustav II Adolf som byst med Gustav IV Adolf som barn intill. Troligtvis drabbades inte verket förrän efter Sergels död 1813. Karl Johan lät helt enkelt såga bort den delen som föreställde Gustav IV Adolf. Delarna kom dock att sparas av den som utförde uppdraget, som för övrigt också var Sergels elev.

Samtidigt togs den tidigare kungens namnchiffer bort från kyrkor och andra platser och medaljer som utfärdats med hans porträtt drogs tillbaka för att i åtminstone några fall ersättas med nya. Det finns exempel på att de porträtt som fanns på Gustav IV Adolf gjordes om. En förvandlades till en spegel och på en annan lät man måla över alla kungaattribut så att det bara blev de som kände till kungens utseende som kunde identifiera honom.

Målning föreställande Gustav IV Adolf, med partier tydligt övermålade
Kopia efter målning på en sju månader gammal Gustav IV Adolf av Gustaf Lundberg, där alla kungliga attribut har målats över, däribland serafimerorden som han håller i höger hand och ett draperi med kronor i bakgrunden (public domain).

Fynd i en skrubb

Ett annat exempel är minnesstenen på Stäketsholmen som Samuel af Ugglas, vilken till sin död blev den tidigare kungen trogen, låtit resa. Dess inskription lät från början:

ÖFVER DENNA BRO SOM
PÅ KONUNGENS ÖNSKAN
1804 BYGGDES
AF GREFVE SAM AF UGGLAS
FÄRDADES
HANS MAJT
MED EN ÄLSKAD GEMÅL OCH DOTTER
FÖRSTA GÅNGEN
VID ÅTERKOMSTEN
FRÅN UTRIKES ORTER
DEN 7 FEBRUARI 1805

MINNET AF TROGNA UNDERSÅTERS GLÄDJE
AT ÅTERSE SIN ÖFVERHET
FÖRVARAS
PÅ DENNA STEN

Han tvingades att ändra denna text till:

FÖR BEQVÄMLIGARE
ÖFVERFART
BYGGDES
DENNA BRO
ÅR 1804
AF GREFVE SAMUEL AF UGGLAS

Den tidigare inskriptionen togs inte bort med större entusiasm än att den kan läsas än i dag. På så sätt blev minnesstenen snarare en tyst protest mot Karl Johans förordning, på en central plats där många åkte förbi. Samuel af Ugglas hade också kvar en gipskopia av Sergels skulptur med de båda Gustav Adolf stående fullt synlig hemma.

Ytterligare en person som bevarade sina porträtt av den tidigare kungen var hans faster prinsessan Sofia Albertina. Hon hade varit mycket kritisk till följderna av statskuppen 1809 och försökte få Gustav IV Adolfs son till tronarvinge. Samtidigt visade hon lojalitet mot den nya kungafamiljen. När hon dog 1829 upptäcktes undangömda i en skrubb föremål som hade kopplingar till Gustav IV Adolf, däribland flera porträtt.

Viss återupprättelse

Det var först i och med Karl XIV Johans död som förordningen som förbjöd porträtt av Gustav IV Adolf upphävdes av Oscar I. Den nya kungen köpte också en del porträtt och konst med anknytning till Gustav IV Adolf, däribland de avsågade delarna från Gustav II Adolf-skulpturen. Bland övriga inköp fanns också en stor målning föreställande den tidigare kungen och hans drottning Fredrika i Hagaparken, målad av Jonas Forsslund. 1884 togs också Gustav IV Adolfs samt hans sons och sonsons kistor till Sverige och ställdes i Gustavianska gravkoret i Riddarholmskyrkan.

Läs mer:
Artikeln ”Gustav IV Adolfs synliga försvinnande” av Solfrid Söderlind i Mer än tusen ord (2001)

Dela

Facebook-ikonTwitter-ikon
Skriv utSkriv ut

Kommentarer

Kommentera

Ange ingen personlig information. Kommentarerna förhandsmodereras, så det kan dröja innan de syns här.

Personuppgifter och kakor

Historisk kuriosa hanterar personuppgifter och använder kakor (cookies). Läs mer
Okej