Logotyp för Historisk kuriosa, HK-bloggen

Med värjan riktad mot Johannes Rudbeckius

09 november, 2018
Bloggen | Butiken | 0 varor
Under början av 1600-talet utbröt ett storgräl mellan två av Uppsala universitets professorer, Johannes Messenius och Johannes Rudbeckius. När så den ena av dem blev utsedd till rektor och den andra vägrade acceptera det eskalerade konflikten så mycket att universitetet hotades av en kollaps. Till slut fick både kungen och rikskanslern gå in och medla och sära på de båda männen.

Uppsala universitet grundades visserligen under medeltiden, men hade i samband med reformationen i princip upphört med sin verksamhet. Vid ett kyrkomöte i Uppsala 1593 beslöt man att återupprätta universitetet. Det var alltså i praktiken en mycket ung organisation som ännu inte hade alla formaliteter på plats i början av 1600-talet. Dessutom pågick en kamp mellan kyrkan och kungamakten om vem som skulle kontrollera utbildningarna. Kungamakten såg universiteten som ett sätt att utbilda ämbetsmän till de offentliga verken som började växa fram. För kyrkan var det däremot viktigt att behålla sitt inflytande över skolväsendet och utbildandet av nya präster.

Johannes Messenius

Messenius föddes omkring år 1580 och kom från en ganska enkel familj. Modern var troligtvis bondkvinna och fadern, som dock gick bort när sonen endast var omkring 8 år gammal, arbetade som mjölnare. Modern gifte om sig med en smed, som var intresserad av att läsa och därför tyckte att det var viktigt att Messenius utbildade sig. Den närmaste skolan fanns i Vadstena, och dit kom han när han var 10 år. I Vadstena hade en motreformatorisk rörelse sin bas och den kom att påverka honom djupt. Efter att katolska gudstjänster förbjöds i Sverige 1595 skickades han till jesuitseminariet i Braunsberg i Polen. Jesuiterna var en katolsk orden, som bland annat försökte motverka protestantismens utbredning.

Porträtt föreställande Johannes Messenius
Johannes Messenius, porträtt från 1703 (public domain)

Han tog sig till Rom men misslyckades att bli upptagen i jesuitorden. Istället försökte han ställa sig in hos den då avsatta svenska kungen, tillika katoliken, Sigismund. Han skrev en släktutredning om kungen, där han härledde släktskapet tillbaka till Troja. Genom kontakter som frun Lucia Grothusen hade kunde han skicka den direkt till kungen. Kungen var dock ointresserad. Därför vände sig Messenius istället till Sigismunds ärkefiende Karl IX, som både var protestant och den som avsatt Sigismund. Med tanke på de bådas nära släktband behövde bara Messenius ändra lite grand i släktutredningen så passade den Karl istället för Sigismund.

Det visade sig att Karl var mer intresserad och Messenius återvände därför till Sverige. På grund av sitt katolska förflutna möttes han visserligen av misstänksamhet. Men efter att ha avsagt sig den katolska tron och skrivit stridsskrifter riktade mot jesuiterna blev han ändå accepterad. År 1609 blev han också anställd som professor i juridik vid Uppsala universitet.

Konflikten inleds

Redan samma år som Messenius kom till universitetet återkom också teologen Johannes Rudbeckius som professor i hebreiska. Han hade redan tidigare verkat som professor vid universitetet, men hade studerat i Wittenberg under några år. I sitt inträdestal gick han till hårt angrepp mot påvedömet och utmålade påven som Antikrist.

Även om inte Johannes Messenius nämndes i talet tog han det, säkerligen helt korrekt, som ett personligt påhopp på honom. Anledningen till Rudbeckius angrepp var bland annat att han såg tillsättningen av Messenius som ett försök från kungen att minska kyrkans makt över universitetet. För Rudbeckius var det av central betydelse att det var kyrkan som bedrev utbildningen.

Messenius drog sig efter angreppet ifrån de andra professorerna. Som för att överglänsa Rudbeckius beslöt han att utlysa en egen disputation på ett mycket annorlunda sätt, med pompa och ståt, musik, sång och en stor publik. Konsortiet anmärkte på planerna vilket gjorde att Johannes Messenius angrep rektorn, som råkade vara Johannes Rudbeckius bror Petrus, och menade att han inte var legitim rektor. De båda Rudbeckius krävde att Messenius skulle lyda konsortiet men han ansåg att det snarare, med tanke på hans kunskap och förmåga, borde vara de som lydde honom.

Ett tillfälligt lugn

Nils Chesnecopherus fick i uppdrag att undersöka vari konflikten mellan professorerna bestod. Problemet var bara att just samma man låg i konflikt med Messenius angående fruns arv. Därför kom inte heller utredningen att utmynna till Messenius fördel. Istället hittade Nils Chesnecopherus en dikt där Messenius hade smädat Karl IX. Messenius kastades i fängelse, men lyckades bortförklara dikten med att han skrev den under tvång. Dessutom menade han att den delen om Karl IX hade lagts till i efterhand av någon annan. Efter endast tre dagar i fängelse släpptes han därför fri och kunde återgå till sin professur. För säkerhets skull fick han också skriva ett par skrifter där han bland annat avsvor sig katolicismen återigen.

De följande åren blev ganska lugna på Uppsala universitet. Johannes Raumannus utsågs som ny rektor, och tanken var att han skulle hålla de två männen ifrån varandra. Snart kom han dock att helt ta Messenius parti och kom därför att förvärra hela situationen.

Under tiden höll Messenius och Rudbeckius på att konkurrera om studenter. Redan när han kom till universitetet satte Messenius upp ett privat kollegium som var mycket löst kopplade till universitetet. Studenterna där behövde inte ens vara inskrivna. Därmed hade inte heller de andra professorerna någon som helst kontroll över vad som hände där. Kollegiet blev mycket populärt och lockade bland annat många adelsmän. Därför startade också Rudbeckius ett eget kollegium, som däremot var anslutet och underställt universitetet.

Striden blossar upp igen

Professorerna vid universitetet uttryckte 1612 sitt missnöje med rektor Raumannus och krävde att få välja sin egen rektor. Detta gick kung Gustav II Adolf med på. Valet hölls inför ärkebiskopen och slutade med att Rudbeckius fick fem röster medan Messenius endast fick en. Raumannus vägrade dock att installera sin efterträdare. Därför fick professorerna utse en tillfällig rektor endast till detta uppdrag. Under tiden bestämde sig Raumannus att i stället installera Messenius som den nya rektorn för universitetet.

Kopparstick som föreställer Uppsala omkring år 1700
Uppsala omkring år 1700 från Erik Dahlberghs Suecia Suecia antiqua et hodierna (public domain)

Efter ärkebiskopens ingripande kunde till slut Rudbeckius som ny rektor kalla alla professorer och studenter till ett sammanträde. Men Johannes Messenius och alla hans studenter var inte där vid utsatt tid. Enligt ett vittnesmål, som ska ses som en partsinlaga på Rudbeckius sida, stormade de istället in i lokalen mitt under Rudbeckius tal. De började skrika okvädningsord och spotta mot honom och lämnade sedan universitetet efter att ha krossat flera rutor på universitetsbyggnaden. Därefter gick de runt på Uppsalas gator med dragna svärd och ropade att de bara lydde sin lärare och aldrig tänkte underkasta sig den nya rektorn.

Kungen blandas in

Ärkebiskopen skrev ett upprört brev till kungen om Messenius uppträdande. Kungen skrev därpå ett brev i skarpa ordalag till universitetet. Men till skillnad från ärkebiskopen fördelade kungen skulden på båda sidor. Han menade att varken Raumannus eller Rudbeckius skulle ses som rektorer. Istället fick man välja en annan professor som kunde verka som tillfällig rektor. Konflikterna fortgick dock. En djäkne vid skolan hade blivit misshandlad av två av Messenius studenter, men de vägrade att inställa sig vid universitetets rannsakning. Messenius försvarade dem och menade att de inte behövde göra det, eftersom universitetet inte hade någon makt över dem. Messenius ska också under en het diskussion ha skickat hem sin dräng att hämta en värja och sedan utmanat Rudbeckius på duell. Eftersom han var präst var Rudbeckius inte intresserad av det.

Dessa oroligheter ledde till att universitetet skickade ett brev till rikskansler Axel Oxenstierna där man återigen klagade på Messenius. En rannsakning i Stockholm med alla parter i konflikten tillsammans med landets biskopar sammankallades. Trots graverande anklagelser blev rannsakningens utfall relativt positiv för Messenius. Axel Oxenstierna hyllade hans utbildningsverksamhet, och han klarade sig helt utan straff genom en förlikning med Rudbeckius.

Efterspelet

Istället blev de båda snarare befordrade. Johannes Messenius fick flytta till Stockholm och blev där riksantikvarie. Med honom följde hans studenter och han kunde fortsätta undervisa dem. Johannes Rudbeckius blev istället hovpredikant. Befordringar var också ett sätt att sära på de båda männen och se till så att de lämnade Uppsala universitet. Därmed löstes också konflikten.

Johannes Messenius hamnade dock snart i en ny konflikt. Den här gången med en Erik Jöransson Tegel, som gjorde anspråk på samma arv som Messenius fru. Han vann visserligen några processer mot Tegel, men fick på så sätt också en ny ärkefiende. Tegel lyckades sprida rykten om att Messenius var hemlig katolik och hade kontakter med polacker. Eftersom Sverige fruktade ett angrepp från Polen togs anklagelserna på största allvar. Vid den påföljande undersökningen visade det sig också stämma att Messenius verkligen hade kontakter med personer från Polen. Trots att han hävdade att han hade dem endast för att försöka återbörda försvunna historiska dokument dömdes han till döden. Straffet blev dock omvandlat till livstids fängelse i Kajaneborg i Finland. Han frigavs 1635, året innan han dog.

När det gäller Uppsala universitet var visserligen konflikten mellan Rudbeckius och Messenius avslutad. Men många konflikter skulle ändå uppstå under de kommande århundradena. En av de värsta var Johannes Rudbeckius egen son Olof Rudbeck inblandad i. Den handlade om var det mytomspunna Uppsala tempel hade legat, som vi tidigare skrivit om på HK-bloggen.

Läs mer:
Messenius av Henrik Schück (1920)
Artiklar om Messenius av Bernt Olsson och Rudbeckius av Erland Sellberg, Svenskt biografiskt lexikon

Dela

Facebook-ikonTwitter-ikon
Skriv utSkriv ut

Kommentarer

Kommentera

Ange ingen personlig information. Kommentarerna förhandsmodereras, så det kan dröja innan de syns här.

Personuppgifter och kakor

Historisk kuriosa hanterar personuppgifter och använder kakor (cookies). Läs mer
Okej