Belöning från kungen
Dagkarlen Lundström arbetade år 1818 med att forsla fram grus ur en grustäkt vid Fycklinge i Västmanland. Han spettade loss stenar när han rätt som det var såg något som blänkte till vid ytan. Med stor försiktighet grävde han fram det som visade sig vara en 45 centimeter hög bronsvas med en romersk inskrift. Myndigheterna kontaktades, och de kunde snabbt konstatera att det var ett ovanligt fynd. Faktiskt helt unikt i det svenska materialet. Därför tackades också Lundström med ett brev från kung Karl XIV Johan. Därtill fick han 100 riksdaler i hittelön.
Tempelskatt
Vasen är av mycket hög kvalitet, med dekor och bladornamentik högst upp. Man har hittat liknande vasar på andra ställen i Europa, men ingen som är exakt likadan. Unik är den också tack vare inskriptionen som den bär:
Apollini Granno donvm Ammilivs Constans praef templi ipsivs vslim
I svensk översättning blir detta ungefär: ”En gåva åt Apollo Grannus från Ammilius Constans. Föreståndare för gudens tempel.” Apollo Granus-vasen har alltså med stor sannolikhet en gång i tiden stått i ett tempel helgat åt Apollo Grannus. Dit har den skänkts av templets präst.
Guden Apollo Grannus är en hopslagning av den grekiska guden Apollo och den keltiska guden Grannus. Det var nämligen inte ovanligt att romarna införlivade de lokala gudar som fanns på orter som de erövrade med sina egna gudar. Grannus var läkekonstens gud, en av de mest betydelsefulla gudarna hos kelterna, och blev även mycket omtyckt i delar av det romerska riket.
Särskilt populär verkar Apollo Grannus ha varit hos militärer. Inskriptioner likt den på Apollo Grannus-vasen, där högt uppsatta militärer skänkt gåvor till gudens ära, finns bevarade på flera föremål från romarriket. Till och med den romerska kejsaren Caracalla ska ha uppfört ett altare till honom i Rom.
En järnåldersgrav
I Västmanland fick Apollo Grannus-vasen ett helt nytt användningsområde än den hade i Romarriket. När dagkarlen Lundström hittade den var den nämligen full av brända ben och en del andra föremål. Det visar att den har fungerat som en gravurna, i vilken en död, bränd person begravts. Troligtvis är det en kvinna som har begravts här på 100- eller 200-talet e.Kr. Importföremål från Romarrriket hittas nämligen ofta just i kvinnogravar, och det gör även de andra föremålen i vasen. Bland dessa fanns smälta glasklumpar, som kan komma från glaspärlor som kvinnan burit, och en liten kniv. Mycket tyder också på att det var en betydelsefull person, eftersom liknande importföremål endast fanns hos de mäktigaste personerna i det dåvarande samhället.
Räder i romarriket
Troligtvis är Apollo Grannus-vasen tillverkad i den romerska provinsen Raetien. I dag motsvarar det bland annat området vid östra och mellersta Schweiz samt större delen av Tyrolen. Här var guden Apollo Grannus särskilt viktig.
Hur vasen kom till Västmanland är naturligtvis svårt att säga med säkerhet. Men med tanke på vasens historia som tempelskatt var det knappas som en vanlig handelsvara. Istället blev troligtvis templet där det stod plundrat. Under 200-talet hade det tidigare så mäktiga Romarrikets tillbakagång börjat. Det var inte plundrare och fiender sena med att utnyttja. Längs gränserna kom allt fler attacker, och många lyckades ta sig in i riket och plundra städer och tempel på deras skatter.
En hel del plundrat gods har nått Nordeuropa. Om det är skandinaverna själva som utfört räderna eller om de handlat med plundrarna är ofta oklart. Det plundrade godset var i alla fall en eftertraktad handelsvara. Upphuggna och finfördelade statyer, fat och serviser smältes sedan ner och användes som råmaterial av hantverkare och smeder. Men i en del fall, som med Apollo Grannus-vasen, lät man också föremålen vara intakta och återanvände dem i sin helhet.
Rik bygd
Fycklinge ligger i Björksta socken i östra delen av Västmanland, intill Sagån, som utgör gräns mot Uppland. När Apollo Grannus-vasen kom hit rann Sagån ut i havet, som så småningom skulle bli Mälaren. Ån var då betydligt större och båtar kunde ta sig ända upp till Fycklinge. Björksta är ovanligt rikt på hällristningar från bronsåldern, vilket tyder på att det fanns ett rikt och mäktigt samhälle här redan då. Under järnåldern fanns det också maktcentrum lite längre söderut vid Sagån, där flera stora gravhögar uppfördes. Bland dessa finns Kung Östens hög, en av de största i Sverige. Längre norrut intill samma å, invid Sala, har rika båtgravar hittats, där personer gravlagts i båtar.
Läs mer:
Kent Anderssons artikel ”Romersk tempelskatt fanns i Västmanland” i Kvällsstunden (Nr 41, 2013)
Sven Elvius artikel ”Apollo Grannus-vasen” i Västmanlands fornminnesförenings Årsskrift XVIII (1930)
